NYN-Modellen

För att läsa allt om NYN-Modellen, vänligen läs följande dokument.

Dokumentet återges delvis nedan:

GRÖNT KORT enligt NYN-modellen

Nationell modell för kompetensbeskrivningar inom lantbruk
www.nyn.se

NYN representerar arbetslivet och är ett samarbetsorgan för att främja yrkesutbildning, fortbildning och rekrytering inom lantbruk och trädgård.

Medlemsorganisationer:

  • Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

  • Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)

  • Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)

  • Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (SKAO)

  • Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF)

  • Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund (STAF)

  • Gröna näringens riksorganisation (GRO)

Förord
Arbetslivet lade år 2003 fram en beställning till skolorna av en eftergymnasial yrkesutbildning med kompetensbeskrivningar för ett antal gröna yrken, kallad NYN-modellen. I grunden handlar beställningen från arbetslivet om att öka lantbrukets attraktionskraft – det skall vara roligt att utbilda sig och jobba med jord, djur och trädgård! Då måste arbetslivet också kunna visa upp tydliga karriärvägar.

Under verksamhetsåret 2002 ägnade NYN, under Per Sandbergs ordförandeskap, stor möda (se bl.a. bilaga 3) åt problemet med kompetensförsörjningen inom jordbruket. Möjliga lösningar på problemet diskuterades vid ett antal seminarier med näringens företrädare, företrädare för utbildningsanordnare samt med utbildningsmyndigheter och departement. Detta gav värdefullt underlag för det fortsatta arbetet.

I samarbete med Bengt Weidow, Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, arbetades ett första utkast till NYN-modell (se bilaga 1) för eftergymnasial yrkesutbildning fram. Som ett första steg i en tänkt handlingsplan inbjöds därefter representanter för Naturbruksskolornas Förening, samt några centrala anordnare av pågående yrkesutbildningar till seminarium under januari 2003 med efterföljande arbetsgruppsmöten, i syfte att fylla NYN-modellen med konkret innehåll.

Som en följd av detta arbete utvecklades därefter Grönt Kort under Elisabeth Gauffins och Titti Jöngrens ordförandeskap. En projektplan arbetades fram. Följande projektledare har anlitats: Catharina Matsdotter Grönt Kort Mjölk, Ann J. Andersson Grönt Kort Gris, samt Peter Borring och Claes Pettersson Grönt Kort Växtodling.

Vi hoppas att Naturbruksgymnasierna och övriga utbildare inom lantbruk och trädgård tar till sig Grönt Kort enligt NYN-modellen och att vi inom arbetslivet i samverkan med utbildningsväsendet skall kunna arbeta för att förverkliga de ambitioner som ligger i vår beställning.

Till alla som bidragit med sitt engagemang och sin tid till detta arbete framföres från NYN ett varmt tack!

Michael Insulander

Yrkesnämndens sekreterare

Bakgrund
Bakgrunden till arbetslivets beställning av en NYN-modell utgörs av det faktum att lantbruket i början av 2000-talet upplevde stora svårigheter att rekrytera kompetent arbetskraft samt att utbildningarna av arbetslivet upplevdes som svåra att överblicka och ledande till otydliga karriärvägar.

Brokig "utbildningskarta"
Som exempel på svårigheterna att överblicka utbildningarna och utbildningssystemen kan nämnas att det, vid sidan av högskola och gymnasium, finns ett antal former för eftergymnasial utbildning som kvalificerad yrkesutbildning, KY, påbyggnadsutbildning, PU samt vuxnas lärande. Inom utbildningsdepartementet diskuterades även en yrkeshögskoleutbildning, YH.

Den svåröverblickbara utbildningskartan kan också illustreras med några av de utbildningar som 2003 bedrevs som eftergymnasial yrkesutbildning inom jordbruket. Biologiska Yrkeshögskolan i Skara agrotekniker KY 80 v, Ingelstorpskolan i Kalmar driftsledare KY 80 v, på Önnestad i Kristianstad utbildades gårdsmästare KY 80 v, Plönninge i Halland planerade en utbildning för produktionschef inom mjölk/gris KY 45 v, Vreta Västerbyskolan utanför Linköping hade en PU 40 v driftsledarutbildning och i Alnarp utbildas lantmästare, 80 högskolepoäng, för att nämna några. Elevernas efterfrågan på några av dessa eftergymnasiala yrkesutbildningar är dessutom svag, kanske beroende på en otydlig profil på det övergripande konceptet.

Gymnasiet allt mera yrkesförberedande
Gymnasieskolan före Gymnasiereformen 2007 var per definition yrkesförberedande, genom det uppdrag som samhället lägger på skolan (se även Gymnasiekommitténs betänkande SOU 2002:120). Inom arbetslivet kan vi därför inte förvänta oss att elever som gått ut naturbruksprogrammet alltid skall vara anställningsbara som exempelvis djurskötare eller maskinförare.

Arbetslivets beställning
Mot den ovan tecknade bakgrunden ansåg NYN att det fanns ett stort behov av att åstadkomma en nationell samordning kring eftergymnasial yrkesutbildning inom lantbruket. NYN-modellen i sin ursprungliga utformning utgjorde således en "beställning" från arbetslivet riktad till utbildningsanordnare i såväl naturbruksgymnasierna som SLU.

Utgångspunkter för arbetslivets beställning år 2003
NYN har konstaterat att det finns behov av en nationell modell för eftergymnasial yrkesutbildning med korta flexibla, yrkeskurser med tydliga karriärvägar. Validering av reell kompetens skall tillämpas. Slutligen kan konstateras att det är näringen som äger problemet.

Inom NYN har konstaterats att näringen äger problemet, att rollfördelningen mellan beställare och utförare måste vara klar, att det finns behov av en nationell modell med tydliga karriärvägar, att det erbjuds korta flexibla, mobila yrkeskurser som leder till en tydlig yrkeskompetens och därmed anställningsbarhet.

I samarbete med Bengt Weidow, Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, antogs sommaren 2002 ett första utkast till modell (se bilaga 1) för eftergymnasial yrkesutbildning, som svarar mot ovanstående kravspecifikation från NYN. Modellen som fortlöpande omarbetas benämns fortsättningsvis för NYN-modellen. Modellen byggde ursprungligen på ett antal tänkta kortare utbildningsmoduler i tre nivåer; grund-, specialist- och företagsledarnivå med yrkesarbete mellan vardera nivå. Varje modul skall ha ett unikt innehåll. Utbildningen skall kännetecknas av genomtänkt pedagogik och hög kvalitet. Eleven skall flexibelt kunna navigera i sid- och höjdled mellan enskilda moduler.

För att kunna förverkliga genomförandet av en nationell samordning kring eftergymnasial yrkesutbildning inom lantbruket pekades på ett antal steg nedan som krävdes för framgångsrik implementering. Sedan denna plan togs fram har arbetet i stället inriktats på utvecklandet av Grönt Kort (se projektförslag, bilaga 4).

Handlingsplan 2003 för att få tillstånd en nationell modell

Steg I: NYN-modellen ges konkret innehåll
Som ett första steg inbjöd NYN, förutom arbetsmarknadens parter, representanter för Naturbruksskolornas Förening, samt några centrala anordnare av pågående yrkesutbildningar till seminarium 16-17 januari 2003, i syfte att fylla NYN-modellen med innehåll. Uppgiften var att för varje modul definiera yrkeskompetens, ange det väsentligaste innehållet, finna lämpligt namn samt ange kvalitetskriterier. Vid seminariet diskuterades även frågan om hur modellen skall kvalitetssäkras.

Steg II: Utbildningsplaner arbetas fram
Fullständiga utbildningsplaner för respektive modul skall arbetas fram som ett andra steg. Hur detta praktiskt skall organiseras bör noga övervägas. Lämpligast är sannolikt att skolorna tar denna roll.

Steg III: Val av utbildningsform
Utbildningsformen (KY, PU, Vuxnas Lärande, YH etc), och den svåra frågan om utbildningarnas finansiering, utgör inte en angelägenhet för NYN. Däremot är arbetslivets inflytande i utbildningen en angelägenhet för NYN. Modellen måste vara öppen för alla anordnare av utbildningar.

Steg IV: Implementering
NYN skall inte anvisa vilka skolor som skall anordna utbildning enligt NYN-modellen. Vissa anordnare äger i dag redan likartade utbildningskoncept. Dessa anordnare bör under en övergångsfas ges möjlighet till önskvärd transformering av sina utbildningar i enlighet med NYN-modellen.

Steg V: Kvalitetssäkring
NYN kan överväga vissa utvecklingsmedel för att skapa incitament för anordnare att anpassa sin utbildning i enlighet med NYN-modellen. Genom det etablerade samarbetet som NYN har utvecklat med myndigheter och verk inom utbildningsväsendet kan även incitament skapas för att kvalitetssäkra utbildningarna.

NYN-modellen 2003

Tre kompetensnivåer i NYN-modellen

NYN-modellen består av tre kompetensnivåer vilka beskrivs nedan (samt figur 1 och 2).

Syftet med modellen är;

  • att möjliggöra validering av reell kompetens,
  • aatt ange kompetensbeskrivningar för diplomering i tre nivåer; utföra (Nivå 1), planera/genomföra (Nivå 2) samt leda (Nivå 3),
  • att lägga grunden för en diplomering/certifiering av elev/anställd och på sikt en kvalitetssäkring av utbildningarna,
  • tt skapa en nationell struktur med tydliga karriärvägar för den enskilde,
  • att tydliggöra arbetslivets krav, samt
  • att öka yrkets attraktion.

Nivå 1
Kompetensbeskrivning: Grundläggande nivå som syftar till en yrkeskompetens där man efter fullgjord utbildning och praktik skall vara Diplomerad för att kunna utföra, att under viss handledning kunna göra saker rätt.

Utbildning/validering: Genomgången utbildning nivå 1 motsvarar gymnasieskolans naturbruksprogram inriktning jordbruk/djur, grundkurs eller motsvarande NP KomVux-kurs. Validering av reell kompetens. Skolbetyg krävs efter fullgjord utbildning.

Praktikkrav: Yrkesarbete motsvarande APU 15 veckor före, under eller efter genomgången utbildning. Särskilt arbetsgivarintyg.

Nivå 2
Kompetensbeskrivning: Specialist/förmannanivå (kvalificerad) som syftar till en yrkeskompetens där man efter fullgjord utbildning och praktik skall vara Diplomerad för att kunna planera och genomföra, att göra rätt saker, att självständigt kunna leda en delverksamhet.

Utbildning/validering: Vidareutbildning nivå 2 skall vara flexibel i flera bemärkelser; dels måste innehållet kunna anpassas efter var i landet kursen ges, dels måste innehållet kunna anpassas efter arbetslivets förändringar. Detta innebär att utbildningen bör läggas upp i förhållandevis korta moduler där validering av reell kompetens skall tillämpas. Skolbetyg krävs efter fullgjord utbildning.

Praktikkrav: Yrkesarbete motsvarande minst 40 veckor före, under eller efter genomgången utbildning, gärna uppdelat på 2 säsonger. Särskilt arbetsgivarintyg krävs (arbetskort/ checklista).

Nivå 3
Kompetensbeskrivning: Företagsledarnivå (expert, rådgivare, företagsledare) som syftar till en yrkeskompetens där man efter fullgjord utbildning och praktik skall vara diplomerad för kunna leda. Därmed avses att kunna planera, leda och utveckla företaget strategiskt utifrån helheten (t ex ekonomi/finansiering, produktion, personal/kompetens och omvärld/marknad).

Utbildning/validering: Vidareutbildning nivå 3 skall vara flexibel i flera bemärkelser (se nivå 2) med förhållandevis små moduler om ca 8 till 12 veckor. Exempel på moduler; Företagsledning (ca 10+10 v), Rådgivning (ca 10+10 v). Möjlighet att validera för en ettårig lantmästarutbildning bör finnas. Skolbetyg krävs efter fullgjord utbildning.

Praktikkrav: Yrkesarbete motsvarande minst 40 veckor före, under eller efter genomgången utbildning, gärna uppdelat på 2 säsonger. Särskilt arbetsgivarintyg krävs (arbetskort/checklista).

Figur 1. Schematisk illustration av NYN-modellen 2003.

Nivå 3
Diplomerad för att kunna "leda" (expert, rådgivare, företagsledare)

Ledarutbildning + Yrkesarbete 40 v

Nivå 2
Diplomerad för att kunna "planera/genomföra" (kvalificerad nivå)

Specialistutbildning + Yrkesarbete 40 v

Nivå 1
Diplomerad för att kunna "utföra"

Grundutbildning + Yrkesarbete ca 20 v

Kompetensbeskrivningar inom NYN-modellen år 2003
Kompletterad med kriterier för Grönt Kort 2005-2006

Generella kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
kunna utföra alla nödvändiga sysslor i den aktuella produktionen.
kunna tänka självständigt och ha förmåga att självständigt analysera en situation för att därefter fatta ett rationellt beslut.
ha tränad förmåga att upptäcka det avvikande.
ha ett helhetsperspektiv och inse konsekvenser av orsak och verkan.
vara noggrann och inse vikten av detta.
vara förtrogen med olika produktionssystem.

Nedan återges arbetslivets specifika kompetensbeskrivningar (närmast jämförbart med utbildningsmål) för ett antal utbildningsmoduler.

Mjölkproduktion, nivå 1

Beskrivning av specifika kompetenser 2003

Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
kunna utföra alla nödvändiga sysslor som förekommer i ett stall med kor
ha tillräcklig kunskap för att kunna göra enklare rimlighetsbedömningar kring ting som har anknytning till produktionen.
känna till olika produktionssystem.
ha en social kompetens som gör det möjligt att bl.a. kommunicera med djurägaren på ett naturligt sätt.
ha en vilja och förmåga att fortsätta med egen kompetensutveckling inom yrket.
Ha grundläggande kunskaper om arbetsmiljö, djurskydd och djurens normala beteende.
Inse vikten av god livsmedelskvalitet och ett etiskt förhållningssätt.

Kompetenskriterier för Grönt Kort Mjölk, nivå 1 (CM/MI 2005-08)
En djurskötare i en mjölkkobesättning behöver kunna genomföra och lösa problem och genomföra följande uppgifter:

Skötsel - allmänt
Att självständigt kunna klara alla moment som ingår i den dagliga skötseln i en mjölkbesättning, d.v.s. sköta en besättning med mjölkkor, sinkor, ungdjur och kalvar.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Kunna skötselrutiner för ungdjur och kalvar
Kunna skötsel rutiner för mjölkkor och sinkor
Kunna skillnader i skötselrutiner för ungdjur och kalvar vid olika åldrar/vikter
Kunna mjölkningsrutiner
Känna till olika disk och mjölkningsanläggningar
Känna till olika utgödslingssystem
Kunna föra journal över händelser i en besättning
Märka kalvar och registrera kalvar
Känna till och förebygga olycksrisker i arbetet
Känna till rutiner för god hygien vid besök, mjölkning, diskning, foder o vattenhantering, utgödsling och rengöring av övrig utrustning och olika utrymmen.
Känna till och inse att det finns ett samband mellan produktionsekonomi och skötsel av djuren

Djur
Att ha tillräckliga kunskaper för att kunna bedöma djurens beteende och tillväxt etc.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till djurens normala beteende
Kunna upptäcka om djuren avviker från normalt beteende
Känna till hur man förbereder för kalvning och vanligaste problemen som kan uppstå
Känna till olika problem som kan uppstå vid tillvänjning av ny foderstat
Kunna upptäcka om djuren avviker från förväntad tillväxt
Känna till hullbedömning

Djurhälsovård
Att känna till hur man förebygger och upptäcker de vanligaste hälsostörningarna i en mjölkbesättning.
Att ha kunskap om hantering, förvaring och handhavande av läkemedel inkl. journalföring av behandlingar.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till hur man praktiskt kan förebygga de vanligaste sjukdomarna
Känna till smittspridning och hur detta begränsas
Kunna regler för hantering av läkemedel inkl. journalföring. Vid delegerad läkemedelsanvändning krävs att personen som hanterar läkemedel har en av Jordbruksverket godkänd utbildning.

Fruktsamhet
Att känna till de vanligaste måtten på fruktsamhet och dess betydelse för att nå ett bra produktionsresultat. Anm: För att inseminera djur krävs en av Jordbruksverket godkänd utbildning.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till brunsttecken på kor och kvigor
Känna till lämplig seminerings/betäckningsvikt för kvigor
Kunna bedöma rätt tidpunkt för seminering/betäckning
Känna till hur man kan upptäcka ej dräktig och fruktsamhetsstörningar
Känna till lämplig tidpunkt för dräktighetsundersökning

Kalvning
Att kunna det normala kalvningsförloppet, upptäcka avvikelser och vidta åtgärder för god omsorg om ko och kalv

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till det normala kalvningsförloppet och upptäcka avvikelser
Kunna hantering av kon och kalven i samband med förlossning
Känna till råmjölkens betydelse och inom vilken tidsrymd kalven bör ha den
Kunna olika åtgärder vid komplikationer i samband med kalvning
Kunna olika åtgärder vid t ex  livmoderframfall och kvarbliven efterbörd

Foder
Att ha kunskap om de vanligaste fodermedlen som kan förekomma i en mjölkbesättning samt känna till lämpliga utfodringsrutiner

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till lämpliga utfodringsrutiner för grovfoder och kraftfoder samt mix
Känna till vanliga tekniska hjälpmedel i samband utfodring
Kunna och känna igen de vanligaste fodermedlen till mjölkkor och ungdjur
Känna till samband näringsbehov för tillväxt, olika vikt och mjölkproduktion
Kunna göra rimlighetsbedömningar på foderstater till ungdjur och mjölkkor
Kunna bedöma olika foderpartier med hänsyn till lämplighet/hygienkrav
Känna till åtgärder för god vattenhygien och vattentillgång under stall o betesperiod
Kunna använda traktor och lastmaskin i samband med utfodring

Etik och djuromsorg
Känna till och förstå vad det innebär att vi har en djurskyddslag och att vi har ett gemensamt ansvar att tillförsäkra en god djuromsorg
Känna till att vi har en moralisk skyldighet att behandla varandra och djuren ansvarsfullt och med respekt
Känna till att djur ska respekteras som kännande varelser
Känna till att Sveriges bönder anser att djur kan utnyttjas för mänskliga syften under ansvar och med god djuromsorg.

Teknik
Känna till och förstå att djurskötaryrket även innebär användning av datorer och tekniska hjälpmedel
Känna till datorprogram och tekniska hjälpmedel som används i mjölkproduktionen
som t.ex. olika journaler, rådgivningsprogram, utfodringssystem, mjölknings och disksystem samt olika utgödslingssystem
Kunna använda traktor och lastmaskin i samband med utfodring
Kunna hantera utrustning för att kunna klippa djuren
Kunna hantera utrustning för tvätt av ladugården

Ergonomi och förebyggande av olyckor
Känna till olycksrisker och hur man undviker akuta skador samt belastningsskador
Rätt teknik vid lyft och mjölkning, rengöring mm
I samband med mjölkning - sparkar och tramp
I samband med förflyttning och uppbindning av djur
Halkskador – hala golv o gångar
Klämskador, portar, djur
Kemikalier
Fodersilo
Damm och mögel
Stegar
Buller
Flytgödselhantering

Grisproduktion, nivå 1

Beskrivning av specifika kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
kunna utföra alla nödvändiga sysslor som förekommer i ett djurstall med grisar
ha tillräcklig kunskap för att kunna göra enklare rimlighetsbedömningar kring ting som har anknytning till produktionen.
vara noggrann och inse vikten av detta.
Känna till olika produktionssystem.
ha en social kompetens som gör det möjligt att bl.a. kommunicera med djurägaren på ett naturligt sätt.
ha en vilja och förmåga att fortsätta med egen kompetensutveckling inom yrket.
Ha grundläggande kunskaper om arbetsmiljö, djurskydd och djurens normala beteende.
Inse vikten av god livsmedelskvalitet och ett etiskt förhållningssätt.

Kompetenskriterier för Grönt Kort Gris, nivå 1 (AJA/MI 2005-08)

En djurskötare i en svinbesättning behöver kunna genomföra och lösa problem och genomföra följande uppgifter:

Skötsel - allmänt
För en djurskötare är det viktigt att självständigt kunna klara alla moment som ingår i den dagliga skötseln i en svinbesättning, dvs. sköta en besättning med suggor, smågrisar och slaktsvin.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Kunna skötselrutiner för smågrisar och tillväxtgrisar.
Kunna skötsel rutiner för suggor och sinsuggor
Kunna skillnader i skötselrutiner för grisar vid olika åldrar/vikter
Kunna skötsel rutiner runt grisning
Känna till olika utgödslingssystem
Kunna föra journal över händelser i en besättning
Märka grisar och registrera grisar
Känna till och förebygga olycksrisker i arbetet
Känna till rutiner för god hygien vid besök, grisning, brunster, foder o vattenhantering, utgödsling och rengöring av övrig utrustning och olika utrymmen.

Djur
Viktigt att kunna bedöma djurens beteende och tillväxt etc.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till djurens normala beteende
Kunna upptäcka om djuren avviker från normalt beteende
Känna till hur man förbereder för grisning och vanligaste problemen som kan uppstå
Känna till suggans modersegenskaper
Känna till olika problem som kan uppstå vid avvänjning
Kunna upptäcka om djuren avviker från förväntad tillväxt
Känna till hullbedömning

Fruktsamhet
Viktigt att känna till de vanligaste måtten på fruktsamhet och dess betydelse för att nå ett bra produktionsresultat. Anm: För att inseminera djur krävs en av Jordbruksverket godkänd utbildning.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till brunsttecken på gyltor och suggor
Känna till lämplig seminering/betäckning
Kunna bedöma rätt tidpunkt för seminering/betäckning
Känna till hur man kan upptäcka ej dräktig och fruktsamhetsstörningar
Känna till lämplig tidpunkt för dräktighetsundersökning

Grisning
Djurskötare ska känna till det normala grisningsförloppet, upptäcka avvikelser och vidta åtgärder för god omsorg om sugga och grisar

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till det normala grisning och upptäcka avvikelser
Kunna hantering av sugga och smågrisar i samband med förlossning
Känna till råmjölkens betydelse och inom vilken tidsrymd smågrisarna bör ha den
Kunna olika åtgärder vid komplikationer i samband med grisning
Kunna olika åtgärder vid t ex  grisningsfeber och kvarbliven efterbörd

Foder
Djurskötare ska känna till och känna igen de vanligaste fodermedlen som kan förekomma i en svinbesättning samt känna till lämpliga utfodringsrutiner

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till lämpliga utfodringsrutiner
Känna till vanliga tekniska hjälpmedel i samband utfodring
Kunna och känna igen de vanligaste fodermedlen
Känna till samband näringsbehov för tillväxt, olika vikt
Kunna göra rimlighetsbedömningar på foderstater
Kunna bedöma olika foderpartier med hänsyn till lämplighet/hygienkrav
Känna till åtgärder för god vattenhygien och vattentillgång

Teknik
En djurskötare ska informeras om och känna till följande olycksrisker och hur man undviker akuta skador samt belastningsskador

Rätt teknik vid lyft, rengöring mm
I samband med förflyttning av djur
Halkskador – hala golv o gångar
Klämskador, portar, djur
Kemikalier
Fodersilo
Damm och mögel
Stegar
Buller
Flytgödselhantering

Djurhälsovård
Känna till hur man förebygger och upptäcker de vanligaste hälsostörningarna i en besättning. Att ha kunskap om hantering, förvaring och handhavande läkemedel inkl. journalföring av behandlingar.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Känna till hur man praktiskt kan förebygga de vanligaste sjukdomarna
Känna till smittspridning och hur detta begränsas

Kunna regler för hantering av läkemedel inkl. journalföring. Vid delegerad läkemedelsanvändning krävs att personen som hanterar läkemedel har en av Jordbruksverket godkänd utbildning.

Ekonomi
Känna till de ekonomiska förutsättningarna i svinproduktionen.
Att ha kunskap att bedöma de ekonomiska konsekvenserna vid olika produktionsresultat och en allmän förståelse för marknadens villkor och kvalitetsprogram.

Arbetsuppgifterna innebär att man ska:
Kunna förstå vad som påverkar lönsamheten
Kunna utifrån produktionsresultaten värdera det ekonomiska resultatet
Kunna analysera och förbättra det ekonomiska produktionsresultatet.

Växtodling, nivå 1

Beskrivning av specifika kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
Med säkerhet effektivt kunna använda traktor, skördetröska, lastare och andra motorfordon som används inom lantbruket och ha förståelse för maskinens funktion
Ha en grundläggande verkstadskunskap och kunna utöva daglig tillsyn och service samt utföra enklare reparationer på traktorer och lantbruksmaskiner
Förstå sin egen och maskinens uppgift i produktionssystemet
Ha grundläggande kunskaper i växtodling med avseende på odling, biologi, jordbearbetning, gödsling och växtskydd samt grundläggande kunskaper om markens egenskaper

Kunna utföra och förstå alla arbeten i samband med foderkonservering

Kompetenskriterier för Grönt Kort växtodling, nivå 1 (PB/CP/MI 2006-03)
Odling
Ha en grov "känsla" – allmänbildning – om våra vanligaste lantbruksgrödors krav på jordart, växtföljd, växtnäring och vattenhalt vid skörd resp. lagring. Det innebär att man ska kunna ange nivåer på ovanstående för att kunna göra rimlighetsbedömningar.
Med våra vanligaste lantbruksgrödor avses spannmål, vallgrödor, ärtor, oljeväxter och potatis.
Kunna beräkna aktuella spridningsmängder utifrån utmatningsprov och tvärtom.
Kunna göra enklare beräkningar rörande vattenhalt och nedtorkning.

Maskiner/teknik
Utan instruktionsbok ha en sådan kunskap att man har en grov "känsla" för var det  kan finnas olika servicepunkter.
Med hjälp av instruktions-/servicebok självständigt kunna utföra daglig service och enklare justeringar.
Ha en upptränad iakttagelseförmåga som gör att man kan upptäcka större felaktigheter samt ge förslag på hur problemet kan avhjälpas.
Kunna planera arbetet med – och runt – maskinerna så att det sker på ett säkert och effektivt sätt.
Kunna från konkretiserade fall ge exempel på hur och vilka justeringar som ska göras för att uppnå önskat resultat.
Kunna från konkretiserade fall ge exempel på hur man ska köra på säkraste, billigaste och effektivaste sätt.
Ha grundläggande kunskaper om spannmålshantering i varmluftstork och känna till anläggningens huvudkomponenter samt enklare åtgärder för säker hantering och lagring av spannmål, oljeväxter och ärtor.
Ha en grundläggande kunskap över vad som krävs för att utföra reparationer med svets i en gårdsverkstad. Kunskaper motsvarande "Heta arbeten" är lämpligt.
Ha grundläggande kännedom om elsäkerhet i lantbruket.

Vid examination kommer helheten att bedömas. Stor vikt läggs på att arbetet sker på ett säkert, ansvarsfullt och effektivt sätt med "känsla" för maskiner. Detta för att få fram motsvarigheten till det som inom djurbranschen kallas för "djuröga".

Ekonomi och Lantbruksföretagande, nivå 2

Beskrivning av specifika kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
Kunna löpande bokföring och annan ekonomisk hantering
Ha grundläggande kunskaper om likviditetsplanering, investeringskalkylering och finansiering
Kunna göra en enkel marknadsplan
Ha grundläggande kunskaper om förekommande bidrags- och ersättningssystem
Ha grundläggande kunskaper om olika försäkringar
Ha grundläggande kunskaper om juridik (civilrätt och avtalsrätt)
Kunna göra en driftsplan

Teknik, nivå 2

Beskrivning av specifika kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
Kunna utföra felsökning och reparation av lantbrukets maskiner.
Ha kunskap om system/planering/optimering.
Kunna svetsning inkl licens för heta arbeten.
Ha kunskap om maskinekonomi, maskinsamverkan, läglighetseffekt/risk
Kunna utföra enklare reparationer och underhåll på inomgårdsutrustning och lantbruksbyggnader.

Växtodling, nivå 2

Beskrivning av specifika kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
Ha fördjupade kunskaper om mark och växtodling
Kunna göra en växtodlingsplan
Kunna driftsekonomi, företagsekonomi, arbetsrätt, organisationsutveckling, kompetensutveckling, lärande organisation, affärsplanering, rekrytering av medarbetare, verksamhetsstyrning

Mjölkproduktion resp. grisproduktion, nivå 2

Beskrivning av specifika kompetenser 2003
Den studerande ska efter fullgjord utbildning:
kunna tänka självständigt och ha förmåga att självständigt analysera en situation för att därefter fatta ett rationellt beslut.
ha tränad förmåga att upptäcka det avvikande vid exempelvis brunst, sjukdom, maskinfel mm
ha ett helhetsperspektiv och inse konsekvenser av orsak och verkan.

Gemensam grunddel
Arbetsplanering, Ledarskap, Miljö och kvalitet hygien- etik, Förebyggande hälsovård
Arbetarskydd, Arbetsrätt och kollektivavtal, Övriga djurslag, Ekologisk produktion
Ekonomi, Kvalitetssäkring, Omvärldskunskap

Specialiserad del nöt/gris/ mjölk
Avel – Fertilitet, Utökad Foderkunskap, Teknisk kunskap
Helhetssyn – problemlösningsförmåga
Målfokusering – ständig förbättring, Resultatuppföljning och tillämpad ekonomi
Dokumentation
Seminkurs nöt och gris

NYN-modellen, nivå 3
Nivå 3 utgör företagsledarnivå (expert, rådgivare, företagsledare) som syftar till en yrkeskompetens där man efter fullgjord utbildning och praktik skall vara diplomerad för kunna leda. Därmed avses att kunna planera, leda och utveckla företaget strategiskt utifrån helheten (t ex ekonomi/finansiering, produktion, personal/kompetens och omvärld/marknad). Beskrivning av specifika kompetenser:

Systemkunskap
Kunskap om hur hela sektorn hänger samman såväl nationellt som globalt
Förståelse för sambandet mellan produkt och kund, samt marknad och miljö
Kunna se ur ett kundperspektiv för marknadsutveckling
Kunskap om användande av informationsteknologi
Företagsekonomiskt helhetsperspektiv, kunna använda den ekonomiska "verktygslådan", kunna tolka bokslut, kalkyler mm
Omvärldsanalys – förmåga att bedöma och värdera resursernas användning
Inse vikten av och att följa utveckling och debatt inom näringen

Ledarskap
Egenskaper: Stresstålig, social kompetens, god självkännedom, tydlig, systematisk, flexibel, lyhörd, ödmjuk, nyfiken
Förmågor: Förhandlingsförmåga, samt initiativ- och handlingsförmåga,
Förmåga att tydliggöra företagets mätbara mål
Förmåga att genom självkännedom vara en problemlösare med god etik och bra värderingar
Kunna leda personal i process, utveckla andra/medarbetare
Kunskap om hur man söker information, prestigelöst söka kompletterande kompetens
Kunna kommunicera så att mottagaren förstår, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift
Kunna analysera, värdera, dra slutsatser, fatta rationella beslut
Inse betydelsen av stort nätverk
Ha god kännedom om arbetsrätt och arbetsmiljö

Lantbruksproduktion

Gedigen lantbrukskunskap

Ha tillägnat sig biologisk kompetens

Ha fördjupad produktionskunskap

Bilaga 1
2002-08-09
Bengt Weidow, BYS

Lantbrukets Yrkesutbildning
Utkast

  • Modul = 20 veckor
  • Nivåer = 1, 2 och 3
  • Validering vid antagning
  • KY  innebär ca 1/3 lärande i arbete
  • Anställningsbarhet redan efter nivå 1-utbildning
  • Tydliga yrkeskompetenser för varje modul
  • Varje moduls hela innehåll unikt
  • Total flexibilitet mellan alla moduler inom nivåerna 1 och 2
  • Ev särskilda behörighetskrav till enstaka moduler på nivå 2 och 3
  • Modulerna geografiskt flyttbara
  • Genomtänkt pedagogik och hög kvalitet i varje modul

Bilaga 2
Deltagarförteckning NYN workshop "Nationell kraftsamling kring Lantbrukets eftergymnasiala yrkesutbildning" 16-17 januari 2003

Ann-Britt Karlsson, LRF Skåne (HS Malmöhus)

Naturbrukets Yrkesnämnd, Franzéngatan 6, 105 33 Stockholm Tel: 08-787 50 00